tillgänglighet dörrar

Checklista: Detta bör dörrar utrustas med för bästa tillgänglighet

Att tillgänglighetsanpassa dörrar innebär att anpassa dem för att alla, oavsett funktionsvariation, ska kunna använda dem på ett säkert och enkelt sätt. Detta innebär bland annat att minimera hinder som för höga trösklar och smala dörrpassager, och att utrusta dörrar med hjälpmedel som automatiska dörröppnare, säkerhetssensorer och armbågskontakter. Syftet är att skapa tillgängliga miljöer som uppfyller lagstadgade krav och möter dagens samhälleliga standarder för inkludering. Här i artikeln tar vi reda på mer inom detta område vad gäller dörrar och tillgänglighet.

Vad menas med tillgänglighetsanpassning i allmänhet?

Tillgänglighetsanpassning är en bred term som omfattar alla åtgärder för att säkerställa att byggnader och dess funktioner, men även andra miljöer, är tillgängliga för alla. Det kan handla om allt från ramper och breda dörrpassager till ledstråk, dörrautomatik, och synliga skyltar. För dörrar är tillgänglighetsanpassning särskilt viktig för att möjliggöra säker passage för personer med nedsatt rörlighet, syn eller hörsel, liksom för äldre personer och barn.

att tillgänglighetsanpassa såväl byggnader som andra miljöer innebär att man gör dem mer tillgängliga för alla oavsett om man har ett rörelsehinder är äldre eller dylikt
Att tillgänglighetsanpassa såväl byggnader som andra miljöer innebär att man gör dem mer tillgängliga för alla, oavsett om man har ett rörelsehinder, är äldre eller dylikt.

När måste dörrar ha god tillgänglighet?

Tillgänglighetsanpassning av dörrar är en central del i skapandet av inkluderande miljöer och är ofta ett krav inom flera olika verksamhetsområden och byggnadstyper. Målet är att säkerställa att alla, oavsett rörlighet, ålder eller andra individuella förutsättningar, kan röra sig obehindrat. Här är några exempel på när tillgänglighetsanpassning av dörrar är nödvändig:

Offentliga byggnader
Sjukhus, skolor, bibliotek och myndighetskontor är skyldiga att tillhandahålla tillgängliga entréer och inomhuspassager. Eftersom dessa byggnader används av människor med en rad olika behov, är tillgänglighetsanpassning här en förutsättning för att uppfylla kraven på allas lika rätt till samhällets service. Detta kan omfatta allt från automatiska dörröppnare och breda dörrpassager till tydliga markeringar på glasdörrar.

Bostadshus med fler än tre våningar
Byggnader av denna typ, samt bostäder med viss allmän åtkomst måste följa reglerna för tillgänglighet. Till exempel gäller detta flerfamiljshus och byggnader där gemensamma ytor delas av många boende. I dessa fall krävs ofta tillgängliga dörrar till gemensamma utrymmen som entréer, tvättstugor och förråd.

Läsvärt: Vet du vem som är ansvarig för att ytterdörren fungerar som den ska i din bostadsrätt? Ta reda på det här i vår andra artikel.

Företagslokaler och arbetsplatser
Här finns både anställda och besökare som rör sig vilket då också ska vara anpassade för att kunna användas av alla. Arbetsmiljölagen i Sverige kräver att arbetsplatsen ska vara tillgänglig och säker för alla anställda, vilket innebär att dörrar på arbetsplatser bör ha hjälpmedel som automatiska dörröppnare och armbågskontakter vid behov.

Transport- och logistikcenter
Verksamheter som är särskilt utsatta för stora volymer människor, inklusive både personal och allmänhet. För att säkerställa säker och smidig passage i dessa miljöer är det viktigt att dörrarna uppfyller tillgänglighetskraven, särskilt vid stora portar och lastintag där både fordon och fotgängare passerar.

Butiker och restauranger som välkomnar allmänheten
Dessa har ett ansvar att se till att deras lokaler är tillgängliga för alla kunder. En entré med en tung dörr utan dörrautomatik eller ett smalt dörrpassage kan vara ett hinder för många besökare. Att tillgänglighetsanpassa dörrarna blir därför en viktig del av företagets service och en förutsättning för att välkomna alla kunder.

Generellt sett är tillgänglighetsanpassning ett krav i samband med nybyggnationer eller större ombyggnationer, då det är lättare och ofta mer kostnadseffektivt att bygga in dessa funktioner från början. Boverkets byggregler (BBR) ställer specifika krav på att dörrar ska vara tillgängliga i byggnader som är öppna för allmänheten, i flerbostadshus, och på arbetsplatser, vilket innebär att tillgänglighetskraven ofta är bindande i dessa situationer.

butiker och affärer tillämpar dörrautomatik med automatisk dörröppning i hög utsträckning det är sällan man möts av en stängd dörr som behöver öppnas manuellt när man ska handla mat eller shoppa loss på köpcentrumet
Butiker och affärer tillämpar dörrautomatik med automatisk dörröppning i hög utsträckning – Det är sällan man möts av en stängd dörr som behöver öppnas manuellt när man ska handla mat eller shoppa loss på köpcentrumet.

Checklista för ökad tillgänglighet av dörrar och portar

En omfattande tillgänglighetsanpassning kräver ett genomtänkt utförande. Följande är viktiga faktorer som bör beaktas:

1. Dörrautomatik
Automatiska dörrar underlättar för personer som har svårt att öppna dörrar manuellt. Dörrautomatik kan installeras i dörrar med högre användningsfrekvens, särskilt där tung trafik förekommer. För att fungera optimalt ska dörrarna öppnas snabbt och stängas långsamt, med en säkerhetssensor som registrerar om någon står i vägen.

2. Armbågskontakter
Knappar för dörröppning, dvs. armbågskontakter, som placeras på en ergonomisk höjd, ger möjligheten att öppna dörrar utan att använda händerna. Dessa är särskilt användbara i miljöer där hygienen är en viktig faktor, som i sjukhus och restauranger. Armbågskontakterna ska installeras där de är lätta att nå och tydligt markerade för att signalera sin funktion.

3. Säkerhetssensorer och sensorlist
Sensorer är avgörande för att säkerställa att ingen riskerar att skadas av en dörr som stängs automatiskt. Sensorlisterna upptäcker rörelse i dörrens omedelbara närhet och säkerställer att dörren förblir öppen tills passagen är fri. De bör också regelbundet kontrolleras för att säkerställa tillförlitlig funktion.

4. Minsta passagemått för en dörr
För att en dörr ska vara tillgänglig för rullstolsanvändare och personer med andra hjälpmedel måste dörrens fria passagemått vara minst 0,80 meter. Vid större lokaler kan bredare dörrar behövas för att underlätta för större grupper och för att säkerställa att dörrarna uppfyller brandföreskrifter.

5. Glaspartier och tydlig markering
Dörrar med glaspartier är praktiska för att förbättra sikten och minska risken för kollision. Glaspartierna ska ha tydliga markeringar på olika höjder så att de är synliga för alla, oavsett höjd och synförmåga.

6. Passersystem
Ett passerkontrollsystem med RFID-taggar eller kodlås kan säkerställa att dörrar är åtkomliga för alla som behöver tillgång, utan behov av nycklar. För att ett passersystem ska vara helt tillgängligt bör det ha lämplig höjd och utformning för att kunna användas av personer i rullstol eller med andra hjälpmedel.

armbågskontakter och korrekt placering av dessa spelar en mycket viktig roll vad gäller ökad tillgänglighet kring dörrar
Armbågskontakter och korrekt placering av dessa spelar en mycket viktig roll vad gäller ökad tillgänglighet kring dörrar.

Vilken lag reglerar detta område?

Tillgänglighetskrav regleras i Sverige huvudsakligen av Boverkets byggregler (BBR), som i detalj föreskriver tillgänglighetskrav vid nybyggnationer och ombyggnationer. Dessa regler är bindande och omfattar både privata och offentliga byggnader. För arbetsplatser gäller dessutom arbetsmiljölagen, som ställer krav på att arbetsmiljön ska vara tillgänglig för alla anställda.

Ett annat viktigt lagstiftande verktyg är diskrimineringslagen, som förbjuder diskriminering på grund av funktionsvariation och kräver skälig anpassning av lokaler för att undvika att personer utesluts från vissa miljöer.

Vem bär skyldigheten att göra en dörr mer tillgänglig?

Skyldigheten att tillgänglighetsanpassa dörrar ligger i första hand på fastighetsägaren eller verksamhetsutövaren. I vissa fall kan även hyresgäster eller entreprenörer ha ansvar för att säkerställa att tillgänglighetskraven uppfylls, beroende på avtal och regler. Vid nybyggnationer och ombyggnationer är det vanligtvis entreprenören som är ansvarig för att tillgänglighetskraven uppfylls enligt gällande normer.

Om verksamheten är öppen för allmänheten kan även offentliga myndigheter kräva att anpassningar görs för att byggnaden ska vara tillgänglig.

Konsekvenser av att inte tillgänglighetsanpassa

Om tillgänglighetsanpassning ignoreras kan konsekvenserna vara både juridiska och ekonomiska. Byggnadsinspektioner kan leda till krav på omedelbara åtgärder, och en brist på anpassning kan resultera i vite och böter eller till och med stängning av verksamheten. Ur ett socialt perspektiv kan avsaknad av tillgänglighet leda till ett exkluderande och diskriminerande intryck, något som kan påverka ett företags rykte negativt.

Vi summerar – Dörrar och tillgänglighet

Tillgänglighetsanpassning av dörrar är inte bara ett lagstadgat krav; det bidrar även till ökad säkerhet och komfort för alla besökare och anställda. Genom att följa en grundläggande checklista som inkluderar automatisering, säkerhetssensorer, breda passagemått, och tydliga markeringar kan företag och fastighetsägare säkerställa att deras dörrar är välkomnande och säkra för alla.