sikta grus

Hur kan man sikta grus, sten och jord inom entreprenad?

Inom bygg- och anläggningssektorn finns det flera olika tekniker för att sikta grus, sten, jord och andra granulära material. Vanliga metoder inkluderar mekanisk siktning med siktramar och vibrerande siktar, användning av siktskopor anpassade för grävmaskiner och hjullastare, samt stationära eller mobila siktverk utrustade med avancerade sorteringssystem. Att sikta grus handlar i grunden om att separera material i olika kornstorlekar, vilket gör det möjligt att uppnå önskad kvalitet och fraktionering för specifika projekt. Denna process är särskilt viktig när man vill uppnå en definierad materialstandard, säkerställa optimala packningsegenskaper eller förbättra materialets dräneringsförmåga. Har vi fångat ditt intresse hittills? Artikeln i sin helhet finns att läsa nedan, missa inte detta!

Vi förklarar: Siktning av grus?

Att ”sikta grus” innebär som sagt att separera löst, granulärt material i olika storleksfraktioner genom att låta det passera genom en eller flera siktar (maskor eller galler) med varierande öppningsstorlek. Siktningen utförs ofta för att skapa homogena (lika stora) materialblandningar med specifika kornkurvor, vilket kan vara avgörande för både kvalitetssäkring och för att uppnå tekniska krav. Genom att sikta grus kan man avlägsna större stenar eller oönskade fraktioner, eller tvärtom, separera ut finare material för att anpassa massornas egenskaper till det aktuella ändamålet.

Denna process är en grundläggande del av entreprenadarbeten inom exempelvis vägbygge, dränering, fundamentering, markanläggning och landskapsarkitektur. Siktning kan ske både på plats, med mobila enheter, och vid fasta anläggningar där större volymer bearbetas kontinuerligt. Resultatet blir ett mer förutsägbart material med definierade tekniska egenskaper.

stenmaterial i storsäck vilket innehåller en blandning av grus stenmjöl och lite större stenar här hade man behövt sikta för att separera gruset från de andra storlekarna
Stenmaterial i storsäck, vilket innehåller en blandning av grus, stenmjöl och lite större stenar – Här hade man behövt sikta för att separera gruset från de andra storlekarna.

När är det vanligt att man sorterar grus och annat material?

Siktning av grus och andra korniga massor är vanligt när man behöver uppnå en särskild kvalitet på underlag eller fyllnadsmaterial. Exempelvis kräver vägbyggen ofta att underlaget uppfyller bestämda krav på bärighet och kornstorleksfördelning. I dessa sammanhang kan siktningen av grus säkerställa att materialet möter gällande normer, exempelvis Trafikverkets AMA Anläggning, där särskilda kornkurvor anges.

Vidare kan siktning vara aktuellt vid anläggning av idrottsplaner där jämnhet och dränering är kritiska faktorer, i förberedelserna inför asfaltsläggning där underlagsfraktionernas kvalitet påverkar det slutgiltiga resultatet, eller när man förbereder mark för trädgårds- och parkprojekt där finare jordfraktioner behövs för att gynna växtlighet.

Såhär går man tillväga för att sikta grus

Processen att sikta grus kan utföras på ett flertal sätt, beroende på omfattning, tillgängliga resurser och det slutliga syftet. I mindre skala kan man använda siktdukar eller siktlådor för hand, men inom professionell entreprenadverksamhet är mekaniserade metoder regel. Ett vanligt tillvägagångssätt är att först mata materialet (grus, sten, jord) i en maskinell sikt, vilket ofta sker med en hjullastare eller grävmaskin.

Materialet passerar sedan över en eller flera vibrerande siktdukar med definierade maskvidder. De större stenarna fastnar på den övre siktduken och förs åt sidan, medan mindre fraktioner fortsätter nedåt tills de når en fraktion motsvarande sin storlek. På så vis delas massan upp i olika storlekar, exempelvis 0–8 mm, 8–16 mm, 16–32 mm och så vidare. Detta ger en noggrant definierad slutprodukt som kan användas i specifika steg inom ett anläggningsprojekt.

Maskiner som används vid siktning

Inom professionell entreprenadverksamhet används en rad särskilt konstruerade maskiner och redskap för att effektivisera och optimera siktprocessen. Några exempel på detta är bland annat:

Siktskopor
Dessa är anpassningsbara redskap som kan monteras på grävmaskiner och hjullastare. Med en siktskopa kan man snabbt och enkelt separera material i olika storlekar direkt på arbetsplatsen. Detta är särskilt användbart vid mindre arbeten eller där utrymmet är begränsat och transportkostnaderna för att skicka materialet till en stationär siktstation skulle bli höga.

Mobila siktverk
Dessa maskiner är självgående eller lätt flyttbara och kan placeras där behovet uppstår. De består ofta av vibrerande siktar, transportband och matningsfickor. Detta möjliggör stor flexibilitet och god kapacitet även i svåråtkomliga terränger.

Stationära sorteringsanläggningar
Vid större projekt och kontinuerlig produktion kan fasta siktverk installeras. Dessa anläggningar har ofta hög kapacitet och kan hantera betydande volymer av material under lång tid, men kräver initiala investeringar i infrastruktur och planering.

Att välja rätt maskin beror på projektets omfattning, erforderliga volymer, logistik och ekonomiska förutsättningar. I vissa fall kan ett entreprenadföretag använda en kombination av dessa metoder för att optimera flödet och uppnå bästa möjliga ekonomiska och tekniska resultat.

Siktskopor till såväl grävmaskiner som hjullastare, men även krosskopor och andra redskap inom detta område, finner du hos välkända ALLU.net.

Sikta material med siktskopa
Grävmaskiner och hjullastare, kombinerat med redskap såsom siktskopor, är numera en vanlig metod för att sikta grus och annat material på bygget.

Skillnaden mellan siktning och krossning

Det är viktigt att skilja på siktning och krossning då de fyller olika funktioner i materialhanteringskedjan. Siktning innebär en passiv separationsprocess, där redan befintliga kornfraktioner sorteras ut i olika storlekar. Inga nya partiklar genereras, utan materialet delas endast upp efter sin naturliga eller redan etablerade kornfördelning.

Krossning, å andra sidan, innebär en aktiv förändring av materialets kornstorlek. Genom att föra materialet genom krossar (som käftkrossar eller konkrossar), exempelvis via en krosskopa till hjullastare, så bryts större sten och berg ner till mindre fraktioner. Krossning skapar alltså mindre partiklar ur större enheter, medan siktningen enbart sorterar befintliga fraktioner. Dessa två processer är ofta komplementära: krossning kan generera önskade fraktioner, varpå siktning används för att noggrant sortera dem till den exakta kornstorleksfördelning som efterfrågas.

Går allt grus att sikta?

I princip kan de flesta granulära material, inklusive grus, stenmjöl och ballast, siktas. Dock kan vissa typer av fuktigt eller lerhaltigt material klumpa ihop sig, vilket försämrar siktningen och kan kräva förbehandling, t.ex. genom att torka materialet eller avlägsna leriga partier. Större stenar kan också kräva krossning innan siktningen för att få till rätt storleksfraktioner.

En annan aspekt är ekonomin. Även om det tekniskt sett går att sikta i stort sett alla granulära material, är det inte alltid ekonomiskt försvarbart. Om materialets sammansättning varierar kraftigt eller om mängderna är för små, kan det vara mer kostnadseffektivt att köpa in redan sorterad ballast eller att bearbeta materialet i större partier vid en stationär anläggning.

Kan man sikta annat material än grus?

Ja, siktning är inte begränsat till grus. Många typer av jord, sand, sten och till och med återvunna material kan siktas för att erhålla rätt konsistens och kornstorleksfördelning. Detta är särskilt intressant inom områden som miljöteknik och återvinning, där man eftersträvar att återanvända jord, betongkross eller andra restmaterial i nya projekt.

Genom att sikta jord kan man till exempel avlägsna sten och föroreningar för att skapa ett mer näringsrikt och lättbearbetat jordlager för planteringar. På samma sätt kan krossad betong siktas till olika fraktioner för att användas som fyllnadsmaterial eller underlag i nya infrastrukturprojekt. Möjligheterna är stora, och teknikens bredd gör siktning till ett användbart verktyg i en cirkulär ekonomi där resurser återvinns och utnyttjas effektivare.

Fördelar och nackdelar med siktning

Fördelarna med att sikta grus, jord och sten är flera. Genom att separera material i definierade fraktioner kan man:

– Skapa homogena materialblandningar med känd kornfördelning.
– Förbättra packnings- och bärighetsegenskaper hos underlag.
– Säkerställa att materialet uppfyller tekniska normer och kvalitetskrav.
– Effektivisera användandet av befintliga resurser och minska behovet av inköp av nytt material.

Nackdelarna handlar främst om kostnader för utrustning, transport och arbetskraft. Vissa material kan kräva förbehandling eller ge upphov till damm och buller, vilket kan medföra ytterligare miljöhänsyn och kostnader för åtgärder. Dessutom kan siktning vara tidskrävande och kräva noggrann planering för att inte störa andra delar av bygg- och anläggningsarbetet.

efter en lyckad siktning kan materialet på nytt återanvändas förhoppningsvis även på samma bygge ha förutsatt att en skiktskopa använts till jobbet
Efter en lyckad siktning kan materialet på nytt återanvändas, förhoppningsvis även på samma bygge, ja förutsatt att en siktskopa använts till jobbet.

Vad säger myndigheterna om denna återvinningsmetod?

Myndigheter och standardiseringsorgan, såsom Trafikverket, Naturvårdsverket och Arbetsmiljöverket, ställer krav på hur material ska hanteras inom bygg- och anläggningssektorn. Inom ramen för AMA Anläggning definieras exempelvis kornstorlekar och kvalitetskrav på ballastmaterial som används i infrastrukturprojekt. Även Europeiska standarder (EN-normer) spelar en viktig roll för att säkerställa harmoniserade kvalitetsnivåer. Att uppfylla dessa normer kan innebära att siktning behöver utföras för att säkerställa korrekt kornfördelning.

Vad gäller arbetsmiljö och säkerhet kan maskiner som används för att sikta grus behöva uppfylla krav gällande bullernivåer, dammfiltrering samt ergonomiska aspekter. Dessutom finns miljölagstiftning som reglerar hur man får bearbeta och hantera massor. Siktning i sig utgör sällan ett problem om man följer gällande föreskrifter, men materialets ursprung, eventuella föroreningar samt damm- och partikelemissioner måste hanteras i enlighet med miljöbalken och lokala bestämmelser.

På senare år har hållbarhetsfrågor blivit alltmer centrala, vilket kan leda till skärpta krav på dokumentation av materialets ursprung och beskaffenhet. Siktning och återbruk av material ligger ofta i linje med myndigheternas strävan att minska användningen av jungfruliga naturresurser och främja cirkulära lösningar. Det är därför sannolikt att regler och rekommendationer kring detta område kommer att fortsätta utvecklas i takt med ökat fokus på miljö- och hållbarhetsfrågor.

Sikta grus – en kort sammanfattning

Att sikta grus, jord och sten inom allehanda byggnationer är en teknisk och ekonomisk motiverad process, som syftar till att uppnå material med önskvärda egenskaper i form av kornfördelning, bärighet och kvalitet. Det är dock viktigt att vara insatt i skillnaden mellan siktning och krossning, känna till tillgängliga maskinella lösningar som siktskopor och mobila siktverk, och följa myndigheternas regler och normer, på så sätt kan företag i bygg- och anläggningsbranschen optimera sin materialhantering och bidra till mer hållbara, effektiva och kvalitetsmässigt säkra projekt. Siktning kommer sannolikt att förbli en central del av den moderna entreprenadverksamheten, i synnerhet när krav på hållbarhet och resurseffektivitet fortsätter att öka i samhället.