Vid första anblick kan det verka som att byggprojekt och anläggningsprojekt samma sak – båda innefattar planering, arbetsmiljörisker, tekniska ritningar, stora maskiner och ofta betydande budgetar. Men bakom kulisserna är det två helt olika kategorier av samhällsbyggande med egna regelverk, kompetenskrav och ändamål. Det handlar inte bara om olika typer av arbetsmoment, utan även om olika mål, metoder och uppdragsgivare. I denna artikel reder vi ut begreppen och förklarar varför det är så viktigt att kunna skilja mellan dem, särskilt i tider av ökad urbanisering och samhällsutveckling.
Vad är ett anläggningsprojekt?
Ett anläggningsprojekt är ett tekniskt och praktiskt inriktat projekt där syftet är att skapa eller förbättra infrastruktur i vid bemärkelse. Det rör sig oftast om samhällsviktiga installationer och konstruktioner som möjliggör kommunikation, transport, vattenförsörjning, energidistribution och annan samhällsservice. Projekt av denna typ omfattar ofta arbete i eller på mark, till exempel schaktning, jordförstärkning, grundläggning, vägbygge, järnvägsdragning, dammar eller elnät. De involverar i regel stora ytor snarare än höga konstruktioner och kräver särskild hänsyn till geoteknik, trafikmiljöer, hydraulik och ofta även miljöprövningar.
Ofta är det offentliga aktörer som initierar anläggningsprojekt, där Trafikverket, kommunala VA-organisationer eller nätägare står som beställare. Dessa projekt är grundläggande för att samhällets övriga funktioner – inklusive byggprojekt – ska kunna förverkligas. Man kan säga att anläggningen skapar förutsättningarna som byggnaden senare kan använda.
Vi kör ett exempel på ett typiskt projekt inom anläggning
För att konkretisera kan vi ta exemplet Förbifart Stockholm. Detta är ett av Sveriges största och mest tekniskt komplexa anläggningsprojekt, där över 20 kilometer ny motorväg, varav stora delar i tunnel, anläggs för att avlasta centrala Stockholm. Projektet omfattar sprängning, bergförstärkning, trafikplatser, tunneldrivning, VA-system, ventilationssystem och elförsörjning. Målet är inte att skapa en byggnad utan att förbättra regionens logistiska funktionalitet.
Ett annat exempel, med tydligare teknisk karaktär, är ett kommunalt reningsverk. Här ska ett komplett system för vattenrening uppföras – från inloppskanaler och försedimentering till kemisk fällning och slamhantering. Även om det ingår vissa byggnader i projektet är helheten ett tekniskt anläggningsprojekt som styrs av miljöbalken, vattendomar och teknisk standard snarare än arkitektonisk utformning.
Byggprojekt, vad är det å andra sidan?
Ett byggprojekt syftar till att uppföra eller förändra byggnader. Det kan handla om bostäder, kommersiella fastigheter, offentliga lokaler eller industriella anläggningar. Fokus ligger på själva strukturen där människor ska leva, arbeta eller bedriva verksamhet. Till skillnad från anläggningsprojekt som har en tydlig funktionell och ofta teknisk infrastrukturroll, är byggprojekt mer inriktade på rumslig funktion, komfort, design och hållbar användning över tid.
Regelmässigt styrs byggprojekt till stor del av Plan- och bygglagen (PBL), Boverkets byggregler (BBR), samt ofta även av Eurokoder beroende på konstruktionens komplexitet. Projekten kräver ofta samarbete mellan arkitekter, konstruktörer, VVS-ingenjörer, brandskyddsspecialister och entreprenörer. De kräver också ofta bygglov och är beroende av en lång kedja av teknisk och juridisk dokumentation, särskilt vid projekt i urbana miljöer.
Såhär kan ett projekt inom byggnation se ut
Uppförandet av ett nytt sjukhus är ett tydligt exempel på ett komplext byggprojekt. Här kombineras avancerad teknik (ventilation, el, säkerhetssystem, gasförsörjning) med höga krav på funktionalitet, hygien och tillgänglighet. Utöver de rent tekniska aspekterna tillkommer även arkitektoniska frågor kring utformning, patientflöden, dagsljus, ljudnivåer och mycket annat.
Även ett vanligt flerbostadshus utgör ett byggprojekt i egentlig mening. Trots att det kan ingå markarbeten i början av projektet är det uppförandet av själva byggnaden – från grundplatta till tak och färdig inredning – som definierar projektets karaktär. Byggnadens värde ligger i dess brukbarhet, komfort och funktion för de boende.
Vad skiljer således ett anläggningsprojekt mot ett byggprojekt?
Det finns flera större skillnader som definierar dessa projektkategorier, och även om de ibland överlappar i praktiken – särskilt i större stadsutvecklingsområden – bör de betraktas som distinkt olika både juridiskt, tekniskt och organisatoriskt.
Ett anläggningsprojekt syftar i första hand till att möjliggöra samhällsfunktioner. Det kan röra sig om att bygga ut vägnätet, anlägga nya VA-system eller skapa förutsättningar för eldistribution och fiberdragning. Målet är att etablera infrastruktur som gör det möjligt för andra system – inklusive byggnader – att fungera. I kontrast till detta har byggprojekt som mål att skapa fysiska strukturer som människor ska vistas i: bostäder, skolor, kontor, industrianläggningar eller kommersiella lokaler. Medan anläggningen formar landskapet och förbereder det, skapar byggprojektet själva användarrummet.
Regelverken som styr dessa projekt skiljer sig också markant. Anläggningsprojekt följer ofta branschstandarder som AMA Anläggning och styrs i hög grad av specifikationer som sätts av exempelvis Trafikverket, kommunal teknisk förvaltning eller energibolag. Byggprojekt regleras däremot genom Plan- och bygglagen (PBL), Boverkets byggregler (BBR) och i många fall även Eurokoder och brandskyddsföreskrifter. Där anläggningssidan ofta präglas av teknisk funktionalitet, präglas byggsidan av formella krav på säkerhet, tillgänglighet, komfort och estetisk utformning.
Även vilka kompetenser som involveras skiljer sig åt. I byggprojekt är det vanligt med stora team av arkitekter, konstruktörer, installationsprojektörer (VVS, el, sprinkler), akustiker och brandskyddsexperter. Fokus ligger på inomhusmiljö, klimatskal, människors rörelsemönster och användbarhet. I anläggningsprojekt däremot ser man oftare geotekniker, miljökonsulter, trafikplanerare och specialister inom hydraulik, markförstärkning och ledningssamordning. Dessa projekt kräver mer av logistisk planering och samverkan med redan existerande tekniska system under markytan.
Beställarstrukturen är också väsensskild. Anläggningsprojekt initieras ofta av offentliga aktörer såsom Trafikverket, kommunala VA-avdelningar eller regioner. De finansieras till stor del via skatter eller statliga infrastrukturbudgetar. Byggprojekt däremot upphandlas ofta av privata byggherrar, fastighetsbolag, bostadsutvecklare eller offentliga verksamheter som sjukhus eller skolor, men med ett tydligare brukarfokus och ofta en mer kommersiell dimension.
Med andra ord kan man säga att anläggningsprojekt lägger grunden – bokstavligen och bildligt – för samhällets infrastruktur, medan byggprojekt förverkligar de rum där människor bor, arbetar och verkar. Båda kräver hög kompetens, men inom olika tekniska domäner och under olika juridiska paraplyer.
I praktiken kan de dessa olika projekt se ut såhär…
Tänk dig ett nybyggnadsområde som ska utvecklas från grunden. Första fasen innebär omfattande markberedning, schakt, ledningsdragning, byggnation av vägar, gångbanor, belysningsmaster och avvattning. Allt detta ingår i det anläggningsprojekt som förbereder området för vidare exploatering. När detta är färdigställt tar byggentreprenören vid och inleder byggprojektet: grunden gjuts, stommar reses, installationer dras och invändigt arbete tar vid. De två projektformerna löper ibland parallellt, men skiljer sig i ansvarsfördelning, kompetensområden och regelverk. Även försäkringar och arbetsmiljöplaner ser ofta annorlunda ut beroende på projektform.
Regler och föreskrifter inom bygg- och anläggningsprojekt!
Båda projektformer omfattas av Arbetsmiljöverkets föreskrifter för bygg- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) och kräver tydliga roller för BAS-P (planering) och BAS-U (utförande). Ändå finns det skillnader i de typer av risker som prioriteras och hanteras.
I anläggningsprojekt är det vanligt med tunga maskiner i rörelse, arbete nära trafikerade vägar, risk för ras vid schakt och arbete i mark med förorenad jord eller vatten. Det krävs ofta tillstånd från kommunen för trafikanordningar, samt samordning med andra ledningsägare och myndigheter.
I byggprojekt ligger fokus ofta mer på fallskydd, säker hantering av byggmaterial på höga höjder, brandrisker vid svetsning och eldragning, samt korrekt hantering av kemiska produkter. Här tillkommer ofta inomhusmiljörelaterade krav, exempelvis dammhantering, ventilation under byggtid och brandskyddssystem i byggskedet.
Tiotusentals byggarbeten genomförs årligen här i Sverige
Statistik från SCB och branschorganisationer som Byggföretagen visar att antalet byggprojekt som genomförs årligen med bygglov i Sverige överstiger 15 000, där variationen beror på konjunkturläge, ränteklimat och befolkningsutveckling. Här inkluderas allt från små villabyggen till stora kommersiella fastigheter.
När det gäller anläggningsprojekt finns det dock inte lika exakta siffror, men Trafikverket ensamt hanterade under 2023 omkring 1 000 projekt med en total investeringsvolym på över 40 miljarder kronor. Därtill kommer ett stort antal kommunala VA-projekt, fjärrvärmeutbyggnader, energiprojekt och hamnutbyggnader. Med andra ord genomförs flera tusen anläggningsprojekt årligen i Sverige, varav många är osynliga för gemene man men helt avgörande för samhällets funktion.
Vi avrundar: Bygg- och anläggningsprojekt är två olika saker!
Trots yttre likheter är anläggningsprojekt och byggprojekt väsensskilda både till sitt syfte och till sin praktiska tillämpning. Den ena projektformen handlar om att bygga det osynliga nätverket som samhället vilar på – från vägar till ledningar – medan den andra formar de byggnader vi bor och arbetar i. För att lyckas inom någon av dessa världar krävs inte bara teknisk kompetens, utan också en förståelse för de skilda regelverken, riskerna och samarbetsformerna som präglar respektive kategori.
Att känna till skillnaden är avgörande för projektledare, upphandlare, konsulter och entreprenörer som vill navigera rätt från dag ett – men också för den som bara vill förstå hur vår samhällsstruktur faktiskt byggs upp, både ovan och under jord.